Tycker det är lite synd att jag inte skriver så mycket här längre. Har mest med att det känns lite olämpligt att skriva under arbetstid. Fast i och för sig tar det ju inte allt för lång tid att skriva ner några rader. Framför allt inte på lunchen som faktiskt inte är arbetstid.

Idag har jag gått och varit både glad, arg och besviken. Glad då det verkar som om jag får stanna kvar på jobbet ett helt år till. Arg och besviken att de bara kunde ge mig ett år till. Han jag vikarierar för får vara tjänstledig som längt i sex år för sina studier så det kan bli så att jag inte får något riktigt besked förens om ett par år… Men jag får vara glad över att kunna planera mitt liv i alla fall ett år framöver. Så, vad jag förstod, från augusti då mitt nuvarande vik tar slut har jag ett år till på jobbet. De på kontoret skämta med mig och sa att om ett år kommer jag ändå vara så trött på jobbet att jag inte kommer vilja stanna kvar. Jag hoppas att jag inte känner så. Men det jag måste göra nu är väl att se till att söka lite annat under tiden. Kan ju inte vikariera i all framtid.

Jag och sambon har bestämt oss att försöka sköta våra liv lite bättre. Sen senhösten har våra livet gått åt fel håll och det märks. Så nu blir det noll godis eller chips framöver och försök att äta enligt såkallad halvfart. Om vi känner suget att gå ner till kiosken och köpa något gott så ska vi lägga 20 kronor i sparbössan. Så småning om kanske det ligger en hel semesterkassa där i. Hoppas inte på det…

Och föresten… om man är medlem i världens bästa organisation kan man få komma in på Arvikafestivalen för endast 500 kronor… hur kul är inte det! Hacken… du måste kunna representera denna fantastiska organisation då och då… resten av tid får du göra vad du vill, nästan =)

Dags att plugga lite inför morgondagens arbetsdag!

My mirror’s truth