Vi alla har nog hört talas om Maskrosbarn men idag fick jag lära mig ett nytt uttryck, Orkidébarn. Om maskrosbarn är de som inte gått i sina föräldrars fotspår utan slagit sig fri från dåliga vanor/mönster så har orkidébarn egentligen inget med hur föräldrarna är. Som orkidébarn är man född med en extra känslighet till vad som händer runt omkring en. Ett exempel på detta är min sambo. Han lider av panikångest men det finns inget i hans barndom som har skapat detta utan han är bara en person som är extra känslig och i det här fallet resulterar det i panikångest. Jag tror jag kommer möta en del sådana barn/elever när jag själv blir lärare. Barn som har det hur bra som helst hemma men som ändå stöter på problematik som gör att de inte klarar av tillvaron. Kommer inte ihåg vem det är som myntat uttrycket men jag tycker i alla fall att det är ett begrepp som är nyttigt att veta, inte bara för lärare!

Ska skriva en uppgift som ska beskriva vilka dilemman jag kan stöta på som lärare. Funderar starkt på att välja orkidébarn. Dock har jag inte så många verktyg till hur man kan förbättra dessa elevers tillvaro.

My mirror's truth