Idag har jag varit på lillebrors konfirmation. Det var så mysigt och jag var en mycket stolt storasyster när jag satt i kyrkbänken. Han har blivit så stor. Säkert ett helt huvud längre än mig plus att han tränar både det ena och det andra och utvecklar en massa muskler. Jag blev nästan rörd när jag fick se honom. Jag tror faktiskt att han fortfarande gillar mig... Jag har ju ändå varit hans mamma under en kort tid. Och nu under nästan fyra hela år har jag undvikit att prata med honom för jag ansett att han varit för liten för att behöva bestämma om jag är värd att prata med eller inte. Men nu när han är femton år känns det som han kan ta ett sådant beslut. Som det ser ut verkar det som om jag kommer få ha kontakt med gossen! Kära lillebror!!! Försökte gå med huvudet högt och jag hoppas att det var många svartsjuka blickar mot mig. De ska aldrig få mig att må dålig igen! Även om min farmor inte anser att jag har mitt förstånd kvar när jag tänker så, men, men. Jag bestämmer över mitt egna liv. Precis som lillebror måste få göra.

Detta fina korset fick ha av sina storasystrar! Tycker det var riktigt läckert. Min lillasyster har riktigt bra smak =)


My mirror's truth - stolt storasyster