Tänkte vad mycket kärlek kan göra för det inre läkandet. Minhelg har varit fylld av kärlek och jag känner mig mycket mer läkt. Men jag ska vara ödmjuk över min hälsa. Även om jag mår hyfsat bra fysiskt så är det psykiska en stor del av hälsa också. Därför väljer jag att fortsätta ta det lugnt. Dock sätter jag mig inte längre kanske som onårbar men ändå kanske alltid nåbar som jag varit tidigare. Att alltid svara på mobilen har för mig varit viktigt men det kan också bli för mycket. Ibland så tragiskt att man väljer att inte gå på toaletten för att telefonen ringer precis innan. Så vill jag inte ha det längre. Jag vill kunna med gott samvete välja att inte svara i fall man sitter och äter eller dylikt. Det är något väldigt nytt för mig så jag får se hur det går.

Idag är terminen offeciellt slut och det betyder att morgondagen offeciellt är första dagen på sommarlovet. Jag har lite planer jag skulle vilja göra men främst på schemat ligger träning. Funderar på att satsa på tre gånger denna vecka. Undrar om vi orkar det.

Måste bara belysa en väldigt underlig (och lite tragisk) aspekt. Antalet besök tycks öka väldigt när man skriver om något som är jobbigt... Undrar hur det kommer sig?! Är man mer intressant att läsa om man mår skit? Hoppas inte det. Det är kanske tur att jag inte skriver för någon annan än mig själv.

My mirror's truth - är kär som aldrig förr